Enbart den som valt revisorn kan avsätta revisorn. Har föreningens stämma valt revisorn är det alltså enbart stämman som kan avsätta revisorn.
Revisorn avsätts genom att ordinarie eller extra föreningsstämma väljer en annan revisor och sedan meddelar den tidigare valde revisorn beslutet.
Om revisorn meddelat avgång i förtid, insjuknat, fått annat förhinder eller avlidit kan bostadsrättsföreningen
kalla till extra stämma för att välja ny revisor, eller
låta revisorssuppleant (om sådan finns) utföra revisionen.
Några revisorer tillåter dessutom att bli invalda retroaktivt (som ersättare för den för det gångna räkenskapsåret valde revisorn), på ordinarie föreningsstämma. Detta alternativ må hända vara juridiskt hållbart, men följer knappast lagens intentioner och är ej heller i enlighet med FARs rekommendationer eller branschpraxis i föreningar.
Revisorns ansvar är ganska omfattande, så är även sanktionerna vid misskötsel.
För att revisorn ska kunna bli skadeståndsskyldig förutsätts att hen fått ett sanningsenligt, komplett och överskådligt underlag från föreningen och/eller ekonomiförvaltaren - och sedan klantat till det ganska rejält:
Om revisorn i revisionsberättelsen inte påpekat större fel som upptäckts, eller som, under alla normala omständigheter borde ha påpekats av en allmänt ekonomikunnig person, bör i första hand allvarlig kritik riktas mot revisorn.
Om revisorns fel inneburit att medlemmar och andra intressenter fått ej oväsentlig och felaktig information avseende föreningens ekonomi och/eller förvaltning, kan revisorn bli skadeståndsskyldig.
Revisor kan även ställas till ansvar om hen på felaktig grund skrivit en s.k. oren revisionsberättelse samt avstyrkt ansvarsfrihet eller fastställande av balans- och resultaträkning, eller angivit felaktiga upplysningar i revisionsberättelsen. Har föreningen och/eller enskild ledamot därav lidit skada, kan revisorn även i detta fall bli skadeståndsskyldig.
Revisor - såväl extern och intern sådan - bör rimligtvis alltid ha ansvarsförsäkring.